Bokförslag

<< Tillbaka till fördjupningstextenDen stora förnekelsen av Johan Rockström och Anders Wijkman (2011). Här görs en genomgång av hur ihåliga argumenten är från de som inte tror att klimatförändringarna till största delen är ett resultat av mänsklig påverkan. Boken tar också upp hur allvarliga hoten mot många av de stora ekosystemen är. Författarna betonar att politiken inte alls tar klimatfrågan på det allvar som är nödvändigt.

<< Tillbaka till fördjupningstextenBehovet av en ny förståelse: Ansvaret för miljön, klimatet och det globala utrymmet av Göran Bäckstrand, Kåre Olsson och Emin Tengström (2010). Boken ger ett viktigt bidrag till miljödebatten genom att hävda att ny teknik visserligen är nödvändigt, men ändå otillräckligt. Ska mänskligheten ta sig an klimatfrågan med framgång behövs inte bara ny teknik, utan även ny etik, ny livsstil och nya politiska former. Ja, mänskligheten behöver även utveckla nya berättelser om det mänskliga livet. Berättelser som är vetenskapligt förankrade och som kan bidra till att skapa en ”ny existensförståelse”.

<< Tillbaka till fördjupningstextenKlimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell av Staffan Laestadius (2013). Här förs ett resonemang om hur vi i det svenska samhället skulle kunna genomföra en omfattande omställning i klimatvänlig riktning inom en rad områden, bland annat gällande transporter, bränsleförsörjning och företagande. Därmed kan Sverige bli ett föredöme för andra länder.

<< Tillbaka till fördjupningstextenKlimatförändringar och den mänskliga civilisationen: ett holistiskt perspektiv av Veronica Stoehrel (2013). Författaren ger en bred översikt över klimatproblematiken, bland annat granskas hur media hanterar klimatfrågan. Speciellt utrymme ges åt matförsörjningsfrågan och hur en nyliberal marknadssyn står i vägen för en hållbar utveckling.

<< Tillbaka till fördjupningstextenMeteorologernas nya väderbok av Clas Bernes och Pär Holmgren (2009). Boken ger en lättläst och läroboksliknande framställning, först om hur vädret fungerar och sedan om hur klimatet fungerar. Därefter diskuteras klimatförändringarna och vad som kan hända både internationellt och i Sverige.

<< Tillbaka till fördjupningstextenSex grader: Vår framtid på en varmare jord av Mark Lynas (2007). Här ges en detaljerad framställning av möjliga konsekvenser av ökad uppvärmning. Lynas bygger sin framställning på mängder av forskning om växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Vi kan följa hans prognoser om vad som händer med klimatet, miljön och hela vår civilisation allt eftersom temperaturen stiger. Framställningen kan vara skrämmande, men det rör sig inte om skrämselpropaganda, för inget talar för att Lynas överdriver.

<< Tillbaka till fördjupningstextenMakten över klimatet av Christian Azar (2008). Författaren ger en kunnig och lärorik bild av klimatproblemet. Teknikens och politikens möjligheter att lösa klimatproblemen betonas. Azar går dock inte närmare in på hur det ska gå till att motivera de breda folklagren att göra de livsstilsförändringar som också behövs.

<< Tillbaka till fördjupningstextenCivilisationens väg: mot avgrund eller hållbarhet av Lester Brown (2011). Brown beskriver både hur svår situationen i världen är, och framför realistiska lösningar som enskilda människor, myndigheter och andra beslutsfattare kan satsa på. Men han menar att det är bråttom: det behövs en mobilisering som inför ett annalkande krig för att lyckas.

<< Tillbaka till fördjupningstextenSlutet på världen så som vi känner den: Klimatet, framtiden och demokratins möjligheter av Claus Leggewie och Harald Welzer, (2010). Boken diskuterar riskerna med klimatförändringarna och den utmaning mot demokratin som dessa förändringar innebär. Samtidigt varnas för riskerna för auktoritära lösningar. Författarna menar att det inte är minde demokrati, utan mer demokrati och folkliga rörelser som måste till för att lösa svårigheterna.

<< Tillbaka till fördjupningstextenOmställningens tid: Tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid av Björn Forsberg (2012). Boken skildrar hur samhället kan ställas om till ett hållbart samhälle. Författaren menar att när de påfrestningar klimatkrisen leder till förvärras av att oljeepoken tar slut, krävs ett helt annat samhälle. Ett lågenergisamhälle.

<< Tillbaka till fördjupningstextenVår beskärda del: En lösning på klimatkrisen av David Jonstad (2009). Författaren granskar konsumtionssamhället och tillväxtjakten och diskuterar hur en lösning på klimatkrisen skulle kunna se ut genom handel med utsläppsrätter. Jonstad visar hur Sverige skulle kunna bli ett föregångsland genom att införa individuella utsläppsrätter för koldioxid med ambitionen att Sverige år 2030 ska bli fritt från fossila bränslen.

<< Tillbaka till fördjupningstextenVälfärd utan tillväxt av Tim Jackson (2010). Författaren belyser klimatfrågan genom att ta upp hur våra politiska och ekonomiska system förutsätter ekonomisk tillväxt samtidigt som ekosystemen inte klarar vårt konsumtionssamhälle. Jackson menar att vad som behövs är ett samhälle med välfärd men utan ekonomisk tillväxt.

<< Tillbaka till fördjupningstextenTillväxt till döds av Stellan Tengroth (2010). I boken sätts miljöfrågor in i ett övergripande och tillväxtkritiskt sammanhang. Författaren menar att den i dag dominerande inriktningen på ständig ekonomisk tillväxt är omöjlig i en värld av begränsade resurser.

<< Tillbaka till fördjupningstextenKeynes barnbarn: En bättre framtid med arbete och välfärd av Christer Sanne (2007). Boken gör en djupdykning i drivkrafterna bakom konsumtionen. Den ökande effektiviteten i produktionen gör att ekonomen Keynes förslag om att växla över från ökad konsumtion till mer fritid, blir en nödvändig väg för att rädda miljön.

<< Tillbaka till fördjupningstextenDet hettar till: Forskning och spekulationer om klimat, fred och konflikt av Helena Tagesson (2008). Boken framhåller hur klimatkrisen skapar både långsiktiga kriser och akuta katastrofer, där teman om skuld och ansvar kan bli aktuella. Men trycket ökar samtidigt på att finna gemensamma lösningar på gemensamma problem.

<< Tillbaka till fördjupningstextenKlimatkrig: Varför människor dödar varandra på 2000-talet av Harald Welzer (2009). Författaren är professor i socialpsykologi och utifrån ett historiskt perspektiv på människans våldsamhet försöker han förutsäga hur konflikterna på jorden kommer att se ut framöver.

<< Tillbaka till fördjupningstextenUndergång: Civilisationernas uppgång eller fall av Jared Diamond (2005). Utifrån ett historiskt perspektiv på hur olika samhällen kunnat gå under, beskriver författaren vad det är som kan få människor att fatta beslut som ger katastrofala följder. Han menar att mänskligheten är i en liknande situation nu, med de miljöproblem som tornar upp sig.

<< Tillbaka till fördjupningstextenTillsammans: En filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat av Folke Tersman (2009). Författaren är professor i praktisk filosofi och belyser på ett övergripande sätt rättvisefrågor och klimatproblematiken. Tersman tar bland annat upp vikten av nya politiska organisationer och menar att en världsregering kan behövas för att hantera hotet mot klimatet.

<< Tillbaka till fördjupningstextenHur viktigt är det att vara lycklig?: Om lycka, mening och moral av Bengt Brülde (2010). Författaren tar sin utgångspunkt i lyckoforskningens insikt att materiella framsteg inte ökar lyckan i redan rika länder. Brülde argumenterar för att det är viktigare att leva ett meningsfullt liv än att ha ett individuellt lyckoprojekt. Och för att leva ett meningsfullt liv kan det vara viktigt att försöka bidra till en bättre värld.

 

Artiklar & rapporter

<< Tillbaka till fördjupningstexten2007.Miljödepartementet har gjort en översikt över könsspecifika skillnader och hållbar utveckling. Studien visar att livsstilsförändringar i klimatförändringarnas spår är en större utmaning av mäns livsstil än av kvinnors, eftersom kvinnor har en hållbarare livsstil. Det gäller både i rika och i fattiga länder.
http://www.gronakvinnor.se/rapport_svenska.pdf

<< Tillbaka till fördjupningstexten2007-05. Naturvårdsverket har översatt en sammanfattning av den engelska ekonomen Sterns rapport om de ekonomiska konsekvenserna av att inte agera mot klimatförändringarna. Att vänta med att sätta in åtgärder är både farligt och mycket kostsammare på sikt, enligt rapporten. Den övergripande slutsatsen är ”Om vi genast vidtar kraftfulla åtgärder kan vi fortfarande undvika klimatförändringarnas värsta följder.”
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5711-1.pdf

<< Tillbaka till fördjupningstexten2008. Stern-rapporten mötte en hel del invändningar. En granskning av svenska ekonomer kommer fram till att Stern snarare underskattat än överskattat framtida kostnader för klimatförändringarna. De svenska ekonomernas slutsats blir att såväl etiska som ekonomiska skäl talar för att kraftfulla åtgärder behöver sättas in snabbt.
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.17826!RAPPORT_klimatologi%20nr%204.pdf

<< Tillbaka till fördjupningstexten2010-08. I en artikel i Miljöforskning diskuterar Gunilla Olsson, professor i humanekologi, hur produktionen av biobränsle konkurrerar med att odla mat. Och de som tidigare odlade mat på sin jord riskerar att drivas in i ökad fattigdom. Det kan också vara så att matodlingen flyttas till mark som uppstår genom avverkning av regnskog.
http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/Augusti-2010/Innehall/Temaartiklar/Biobransle-i-explosiv-konflikt-om-resurser/

<< Tillbaka till fördjupningstexten2011-05-09. I en artikel i Svenska Dagbladet diskuteras idén om ”geoengineering”. Detta innebär att försöka minska den globala uppvärmningen genom andra metoder än att minska utsläppen av växthusgaser, t ex genom att kyla av jorden med svavelutsläpp i stratosfären. Dessa drömmar om billiga och snabba tekniska lösningar kan dock vara högst riskabla.
http://www.svd.se/kultur/understrecket/ingenjorerna-som-forsoker-radda-jorden_6175789.svd

<< Tillbaka till fördjupningstexten2011-07. Engelska forskare har gått igenom forskningsläget när det gäller biologisk mångfald. Bedömningen är att klimatförändringarna är ett hot mot den biologiska mångfalden, och att minst 10 % av jordens arter riskerar att försvinna.
http://www.pnas.org.ezproxy.ub.gu.se/content/108/30/12337.full.pdf

<< Tillbaka till fördjupningstexten2011-09-14. Uppsalaforskare anser att Sveriges utsläpp av växthusgaser ökar, inte minskar, som regeringen hävdar.
http://www.dn.se/debatt/sveriges-klimatutslapp-ar-storre-an-regeringen-sager

<< Tillbaka till fördjupningstexten2011-09-14. SMHI publicerar en rapport där bedömningen görs att riskerna för allvarliga klimateffekter är större än vad den tidigare forskningen från 2007 kommit fram till. Även med globala nollutsläpp år 2050 är möjligheten att nå ett 1.5 graders mål inte mer än 70 %. Och även om temperaturhöjningarna slutar på 1.5 % försvinner ändå inte riskerna för allvarliga klimatförsämringar.
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.17826!RAPPORT_klimatologi%20nr%204.pdf

<< Tillbaka till fördjupningstexten2011-12-05. I ett PM till Sveriges riksdag meddelas att vid en internationell bedömning av Sveriges samlade klimatpolitik utifrån tre aspekter (utsläpp/person, utsläppstrend och klimatpolitik) ligger Sverige på en förstaplats. De tre allra första platserna är dock tomma eftersom inget land gör tillräckligt för att minska den globala uppvärmningen. Att Sverige kommer på en förstaplats har att göra med att utsläpp/person gäller utsläppen i Sverige. Skulle utsläppen från det vi importerar till Sverige medräknas, skulle bilden bli annorlunda. Vid en specifik granskning av klimatpolitiken har Sverige fallit till 34:e plats i den internationella rankningen.
http://www.mp.se/files/251700-251799/file_251755.pdf

<< Tillbaka till fördjupningstexten2013-08-16. Snart kommer FN:s femte klimatrapport att börja publiceras. Det görs i fyra delrapporter med början i Stockholm 23-26 september. Vilka effekter som denna rapport får på världssamfundet kommer att påverka mänsklighetens framtida livsvillkor. Publiceringen av rapporterna kommer också att påverka den svenska valrörelsen genom att pågå i drygt ett år. Fler än 800 forskare har deltagit. Läs mer om de olika delrapporterna här.
http://www.ipcc.ch/

 

Tänkvärda filmillustrationer

Här är den tecknade film som sprider vårt upprop. Sprid den även du, och gör en insats för en bättre framtid.

Johan Rockström, professor i naturresurshållning vid Stockholms universitet, ger en lärorik framställning av läget på jorden. Situationen är ytterst allvarlig, men om politiken snabbt inriktas på att ta hänsyn till planetens gränser finns det hopp.

Informativ film om global uppvärmning.

Tecknad film om vad hållbarhet är.

Tecknad film som försöker visa på det omöjliga med ständig tillväxt.

Den amerikanska psykologen Dan Gilbert förklarar lättfattligt och roande varför människor har så svårt att förstå allvaret med den globala uppvärmningen.

Johan Rockström går igenom den senaste klimatforskningen och diskuterar med Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson. Konsekvenserna av den globala uppvärmningen verkar bli värre än vad forskningen tidigare trott.

Film med teckningar om de internationella orättvisorna på klimatområdet.

Till en välkänd hitlåt illustreras vikten av rättvisa på klimatområdet.

Lärorik film om hur vattenförsörjningen i världen hotas av klimatförändringarna och av storskaliga lösningar.

Anders Wijkman pratar om att klimatkris och ekonomiska kriser hänger ihop. Det gamla tillväxttänkandet fungerar inte, utan det måste till nya politiska lösningar.

Anders Wijkman pratar om varför det är svårt för många att ta klimatproblematiken på allvar. Bland annat måste vi diskutera vilka värderingar vi vill ska styra våra liv.

Home är en långfilm som varje människa borde se, och som redan har setts av 400 miljoner människor. Det är en stark, vacker och gripande film om livet på jorden och hoten mot detta sårbara liv. Den passar bra att se och samtala kring i grupp. Finns här på engelska (och spanska och arabiska). Vill du ha svensk text går den att låna eller köpa. Missa den inte.

HOME a film by Yann Arthus-Bertrand


Radikaliseraklimatpolitiken.nu