Fördjupningstext – en bakgrund till vårt upprop

Vår tidsepok av jordens historia har benämnts Antropocen. Det innebär att det nu är mänsklig aktivitet som påverkar jordens geologi, klimat och ekosystem (boktips). Utifrån en försiktighetsprincip borde därför politikens väsentligaste uppgift i vår tid vara att se till att klimatet och jordens ekosystem inte rubbas på ett sätt som hotar livsförutsättningarna på vår vackra planet.

De politiska partierna erkänner också att klimatfrågan är viktig, men den behandlas som en fråga bland många andra frågor. En sådan syn döljer att klimatförändringarna hotar många av de ekosystem som är grunden för mänskligt liv genom att förse oss med mat, vatten och andra livsnödvändigheter (boktips). Istället för att fokusera på klimatfrågan är politiken fortsatt koncentrerad på att öka tillväxten. Vi förväntas konsumera alltmer, trots att ökad konsumtion är svår att förena med mindre slitage på naturens resurser (boktips).

Ohållbar livsstil

Under de senaste 40 åren har konsumtionsnivån i Sverige mer än fördubblats. Samtidigt har lyckonivån inte ökat påtagligt sedan 1960-talet (boktips). Att politiken ändå är så inriktad på att skapa ökade konsumtionsmöjligheter verkar bero på flera saker. En är att denna inriktning är ett politiskt arv sedan Sverige var ett fattigt land. En annan är att ökad konsumtionsnivå kan vara populärt hos många väljare. Det beror på att den ökade köpkraften kan användas till att köpa något som för stunden upplevs som positivt, samtidigt som ekonomisk framgång också ger en känsla av ökad status.

Den enskilda individens livsstil och konsumtionsvanor kan på individuell nivå ses som något harmlöst. Men på gruppnivå är konsekvenserna allt annat än harmlösa, för om hela världen skulle ha samma standard som vi har i Sverige skulle det krävas tre jordklot (boktips).

Ett exempel på ett ohållbart globalt konsumtionsmönster är köttkonsumtionen som redan idag står för ungefär 18 % av de totala utsläppen, en konsumtion som växer. Transporter står för 14 % av utsläppen av växthusgaser, och även dessa utsläpp ökar (boktips). Att då ersätta fossila bränslen med biobränslen för transporter kan låta bra, men är inte okomplicerat. Ibland odlas biobränslen på mark som istället skulle kunna användas för att producera mat (boktips). Ibland odlas biobränslen på mark som uppstår genom avskogning, av regnskog till exempel. Eftersom skogen binder koldioxid är det inte självklart att utbytet av bensinen mot biobränsle verkligen leder till mindre utsläpp (artikeltips). Detta är ett av många exempel på hur den rika världens livsstil är intimt förknippad med hur klimatfrågan ska hanteras, och hur svårt det kan vara att enbart förlita sig på ny teknik för att lösa problemen.

Riskerna inför framtiden

Nyare forskning tyder dessutom på att hoten mot klimatet är värre än man tidigare trott (boktips, artikeltips). Men hittills har denna forskning inte fått politiska konsekvenser. Istället fortsätter vi att släppa ut växthusgaser på ett sätt som den stora majoriteten av klimatkunniga forskare inte anser är långsiktigt hållbart.

Effekterna av sådana utsläpp går inte att exakt förutsäga, men de innebär påtagliga risker för försämrade livsvillkor för oss som lever här på jorden (boktips). Och vad värre är, det kan uppstå det som forskarna kallar tröskeleffekter, vilket gör att när en viss försämring uppkommit kan det vara omöjligt att komma tillbaka till den balans som funnits tidigare (boktips).

Uppkomna förändringar kommer att leda till ökade svältkatastrofer när jordbruksmark blir obrukbar på grund av torka eller översvämningar. Konsekvenserna kan bli ytterst allvarliga. Nya typer av krig kan uppkomma när en växande befolkning ska dela på krympande resurser av det som naturen tillhandahåller. Man måste också räkna med att det blir alltfler klimatflyktingar. Risken är därför stor att i klimatförändringarnas spår får vi upptrappade konflikter i världen (boktips).

En annan risk är att mänskligheten i ren desperation tar till teknologiska experiment med klimatet. Det kan röra sig om sådant som att sprida ut mängder med svavel i stratosfären för att åstadkomma en temperatursänkning, experiment med svårbedömda konsekvenser för livet på jorden (artikeltips).

Det är dessutom ekonomiskt riskfyllt att vänta med att vidta kraftfulla åtgärder. Beräkningar gjorda av ekonomer visar att det blir mångdubbelt dyrare att åtgärda negativa effekter av klimatförändringarna när de väl uppstått, jämfört med att försöka förebygga försämringarna (artikeltips, artikeltips). Och vissa effekter, såsom förluster av arter, går inte att ställa till rätta med pengar.

Vårt moraliska ansvar

De negativa konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att drabba fattiga människor och kommande generationer värst. Det mest tragiska med detta är att de som har gett upphov till utsläppen är vi i den rika delen av världen, samtidigt som de som riskerar att drabbas hårdast är de som orsakar låga utsläpp av växthusgaser. Det gör att vi människor i den rika världen har ett speciellt ansvar att göra vad vi kan för att minska klimatförändringarna. Därför bör vi arbeta för klimaträttvisa. Det innebär att se till att klimatkonsekvenserna inte drabbar de redan fattiga ännu mer, samt uppmärksamma de skillnader som finns mellan könen på klimatområdet (artikeltips).Dessutom är det omoraliskt att upprätthålla en livsstil som med stor sannolikhet leder till att vi lämnar över jorden i ett sämre skick till våra barn och barnbarn, än skicket som vi själva fått att förvalta från tidigare generationer. Därför måste vi vara beredda att ompröva vår egen livsstil. Det behöver inte vara negativt, för som den så kallade lyckoforskningen visar ökar inte den tillfredsställelse som människor upplever i ett land som Sverige, trots stigande konsumtionsnivå.

Hjälp politikerna att våga fatta kloka beslut

Det finns en påtaglig skillnad mellan de oroväckande scenarier som forskare lyfter fram som troliga framtidsutsikter, och den förhållandevis ringa uppmärksamhet som dessa frågor får från de politiska partiernas håll. Vi tar risker på klimatområdet som aldrig skulle accepteras på något annat område. Och mänskliga civilisationer har tidigare tagit beslut som fått förödande konsekvenser (boktips). Därför behövs ett tryck på politikerna att ändra inriktning, för annars kommer de politiska partierna att fortsätta att fokusera på sina traditionella frågor.

Ingen människa - politiker eller icke-politiker - är nog egentligen beredd att ta ansvar för att försämra livsförutsättningarna på det sätt som ökade utsläpp av växthusgaser innebär. Men det är lätt att frånta sig ansvar som politiker genom att säga att den globala uppvärmningen är någon annans fel - framför allt genom att skylla på andra länder. Dessutom, politiker är vana vid ett kompromisstänkande, men det fungerar inte på detta område. Det går inte att föreslå för klimatet att det bara ska förändras hälften så mycket som forskarna förutspått. Sammantaget gör detta att risken är stor att de åtgärder som sätts in blir otillräckliga och att vidtagna åtgärder kommer för sent för att kunna hejda den globala uppvärmningen på inte alltför riskabla nivåer.

I denna situation behöver varje människa tänka igenom vad hon kan, och vad hon vill göra, för att bidra till en så positiv utveckling för mänskligheten som möjligt. Det är utifrån sådana överväganden som vi ber dig att fundera igenom om du vill skriva under vårt upprop och sprida det till andra. För nätverket Radikalisera klimatpolitiken nu vill att politikerna gör klimatfrågan till den dominerande fråga som den borde vara.

Vill du fördjupa dina kunskaper om det som står här - går till Läs & film-tipsen, där finns många förslag på lämplig litteratur.

Så många har nu skrivit på



Radikaliseraklimatpolitiken.nu